Levereras ofta i ett SET med sändare, mottagare och kanske ett eller ett par servon.

Här finns ett enormt utbud från några hundralappar upp till 5-siffriga belopp. Om vi koncentrerar oss på de rimligare prisnivåerna för en nybörjare så försöker vi lagerhålla enkla apparater som vi tycker är prisvärda och med säker funktion. Även de billigaste anläggningarna i vårt sortiment har finesser som bara fanns på mångdubbelt så dyra apparater for 10-15 år sedan. Trots enkelt utförande klarar man de flesta modelltyper med en dylik radio. Största skillnaden när man kliver upp i pris är att apparaten blir av "computertyp". Det innebär att man kan programmera in inställningar och lagra dessa för 10 - 30 olika modeller.

Exempel på en enkel radio som fungerar utmärkt till många modeller inklusive mindre aerobaticmodeller är ZEBRA. Här ingår mottagare och 2 småservon. Inga minnen etc, men ett lågt pris. Bra förstaradio eller extraradio.

Ett knäpp upp är Graupner/JR MX-12. Denna radio har 10 modellminnen, mängder av inställningsmöjligheter för olika flygplanstyper och även rätt avancerade program för alla typer av helikopter. Gissningsvis "klarar sig" 90% av alla modellflygare alla typer av modeller med denna radio! Kliver man upp i prisklass får man ytterligare inställningsmöjligheter, fler modellminnen, bättre display osv. Vissa sändare har syntesmodul vilket innebär att kristaller inte används, utan den kanal man vill använda ställs in elektroniskt i sändaren. Detta gäller apparater på "gamla" 35FM-bandet. Relativt nytt på marknaden är radiostyrningar på 2,4 gHz. Här finns många fördelar jämfört med 35-bandet. Dels finns ingen risk för kanalkrockar om man flyger flera tillsammans. Man slipper också nästan helt risken för interna störningar som kan uppkomma i en elmodell. En stor fördel är att mottagarantennen på dessa är mycket kort, och man slipper en dinglande sladd efter modellen! Fler och fler typer kommer hela tiden. De anläggningar vi saluför är självklart godkända för bruk på svenska marknaden.

Det är svårt att råda vilken radio en kund skall välja. De enklaste klarar i princip alla typer av nybörjarmodeller. Knäppet över den billigaste klarar i princip alla modelltyper inklusive helikopter. Dock saknar de alla de finjusteringsmöjigheter de ännu mer avancerade typerna har. Men man klarar troligen de fösta 2 - 5 åren med en "lågbudget" computerradio!

Till vissa set ingår laddbar sändarack. Till andra säljes denna separat. Det samma gäller laddare för sändaren. Se respektive sida om information vad som ingår. Man kan ha lösa torrbatterier i vissa sändare, men vi rekommenderar starkt att laddbara batterier används.

Ingår i många radiostyrningsset, men kolla att de i så fall är i en storlek som passar den tilltänkta modellen!

Servot i modellen är den "muskel" som överför spakrörelserna på sändaren till modellens roder (eller hjul om det är en bil etc...) Det finns ett stort spann på storlekar och styrkor. från 2-3 gram upp till 50-60 gram. Se respektive modells hemsida om vilken storlek som passar. I princip kan alla servotyper användas med vilken radio/mottagare som helst. Skulle alltså en föreslagen servotyp vara slut, eller inte finnas i vårt sortiment är det bara kolla upp vilka mått och vikt det tilltänkta servot skall ha och välja ett liknande. Vi saluför endast pålitliga fabrikat som fungerar för de belastningar de utsätts för i en flygande modell. Välj inte ett för litet servo, men tänk på att ett överstort servo bara innebär en massa onödig extravikt! Vid ett större haveri finns en möjlighet att dreven inne i servot går sönder. I de flesta fall har vi drevsatser som lagerförda reservdelar.

Mottagaren tar emot sändarens signaler och omvandlar dem till impulser som servot kan följa.
Det finns flera frekvensband för radiostyrning av modeller. I Sverige och i större delen av Europa är 35 mHz upplåtet endast för modellflyg. Bil, båt etc. får ej köras på detta band. Inom 35-bandet finns ett 20-tal kanaler tillgängliga. Dessa byts med kristaller i mottagaren. Med nyare typer av syntesmottagare behövs inga kristaller. Bytet av kanal blir enkelt och man har hela bandet att välja på. Därmed blir syntesmottagaren plötsligt extremt prisvärd! En kristall är ju inte gratis... Var noga med att kontrollera att du väljer rätt kristalltyp när du beställer extrakristaller. Ett par kristaller för sändare och mottagare brukar följa med om man köper et komplett radiostyrningsset.

De allra minsta mottagarna bör endast användas där extrem viktoptimering är nödvändig. De får något begränsad räckvidd jämfört med större typer.

I de allra flesta fall kan man mixa fabrikat av mottagare och sändare. Det finns system med digital överföring på 35-bandet (PCM eller SPCM) och då blir man låst till sändarfabrikatet. De flesta sändaren kan dock ställas om mellan analog (PPM) och digital överföring.

På 2,4 gHz-bandet är man f.n. låst till sändartillverkarens egna mottagare. Vi har lösa mottagare till samtliga 2,4 gHz-system som vi marknadsför.

Det vi kallar drivlina i en modell består normalt av

• Motor
• Propeller
• Fartreglage
• Batteri.

Denna kedja av manicker blir aldrig starkare än sin svagaste länk. Varje komponent sätter sin begränsning genom sin effekttålighet eller möjlighet att lämna i från sig effekt. Kör en supervass motor men ett risigt batteri så blir det inget mer drag än med en sämre motor som kanske inte kräver mer än vad batteriet kan ge i från sig. Samma gäller propellern. En felaktig storlek kan helt förstöra en i övrigt väl fungerande set-up. Att välja fartreglage är inte så svårt. Välj ett som klarar minst lika mycket, eller mer ström (Ampere) som motorn. Mer senare!

Vi tar här endast upp borstlösa motorer. De borstade likströmsmotorerna är användbara i många fall, men då priserna på den borstlösa utrustningen nu kommit ner så pass lågt ser vi knappast någon vits att välja borstmotorn annat än som kuriosa - finns ju folk som gillar ånglok också! :-)

De flesta borstlösa elmotorer för propellerplan är av Outrunnertyp. Det innebör att kannan med magneterna roterar runt lindningen på motorn. Vridmomentet blir högt och de klarar stora propellrar utan att växel behövs. De är tysta och effektiva.

En Inrunner är oftast mer högvarvig. I modeller med smal nos kan en inrunner + planetväxel vara ett bättre alternativ än en outrunner. Nackdelen blir att man allstå måste ha en växel. Kostsammare och väger mer. Till fläktdrivna modeller är en inrunner oftast enda alternativet eftersom man här söker höga varvtal

En av de allra största fördelarna med en elmotor jämfört med en förbränningsmotor är dess stora vridmoment. Detta kan utnyttjas till att dra en stor propeller på relativt låga varvtal. En stor propeller är i sin tur betydligt mer effektiv än en mindre. Elmotorns verkningsgrad är betydligt bättre än någon förbränningsmotor för modellbruk. På grund av det stora vridmomentet kan det bli svårt att rakt av jämföra effekten i en förbränningsmotor med en elmotor. Högre varvtal vid given effekt ger SÄMRE vrid och förmåga att utföra et visst ARBETE.

Elmotorn kan vara relativt liten och ändå har möjlighet att leverera stor effekt. Detta med motorns låga vikt kan nästan ställa till problem på vissa modelltyper då de kan bli baktunga (en baktung modell flyger uselt eller inte alls). Lösningen kan vara att välja en något för stor motor eller helt enkelt fylla på med batterier tills modellen kommer i balans. Stora batterier ger långa flygtider!

För att välja elmotor är det lättast att kika på våra rekommendationer vid resp. modell. Har du en rekommendation från en byggbeskrivning på en motor vi kanske inte har i sortimentet så börjar man förslagsvis att leta upp en av samma typ (inrunner / outrunner) och sedan av liknande vikt. Leta sedan fram kv-värdet och ta en med liknande kv-tal. Detta tal anger motorns varvtal / volt. Ju högre, desto mer högvarvig men också sämre vrid. Ett "problem" med mycket lågvarviga motorer är att de är lindande med många varv med tunn koppartråd. Detta leder till sämre ström- (effekt) tålighet. I många fall kompenseras detta av det ökade vridet, och trots "sämre" effekt (Watt) på pappret kan en sån motor i många fall vara att föredra! Allt beror på modelltyp, personliga preferenser och önskade prestanda!

Motorer med lågt kv-värde kan ofta köras på lite högre spänning. Detta i sin tur ger bättre verkningsgrad. Våra Above All fartreglage klarar ofta 4-5 celler. Detta ger mycket mer "punch" i motorn utan att den drar en massa ström. Viktigt är dock att kolla så att inte max ström överskrids mer än mycket kortvarigt på motorn. Anpassa strömmen genom propellervalet. Högre spänning = mindre propeller!

Tänk på att den MAX-effekt som anges vid en motor endast är en funktion av motorns max strömtålighet + dess maximala driftspänning. Det innebär inte att motor GER denna effekt, utan hur mycket den ger har med spänning och belastning (propellerval) att göra!

Alla delar i drivlinan är viktiga, men frågan är om inte propellervalet är blad de allra viktigaste!

Börja med att kolla tillverkarens rekommendation för den valda driftspänningen. Det finns olika typer och det är värt att prova sig fram till den man gillar bäst. I och med att en elpropeller "biter "bättre än en förbränningsprop som mest "slirar" i luften blir valet mycket viktigare än på förbränningsmotormodellen.

APC Slowfly och GWS Slowfly passar bäst till lågvarviga motorer och långsammare parkflyers och lätta 3D maskiner. APC - E passar på många typer av modeller. I vissa fall skiljer strömåtgången mycket mellan typerna trots at det är samma dimensioner. SF-propparna drar oftast mer ström än E eftersom de har bredare blad.

Propellern monteras till motoraxeln med en propelleradapter. Ingår i många motorer. Finns även lösa. Kolla vilken diameter din motoraxel har, och välj lämplig adapter. Det finns även aluminiumspinenrs i några olika storlekar. Till dessa behövs ingen separat adapter. Det samma gäller då motorn monterats med "radialfäste"

Kallas i bland ESC. Detta kommer från engelskans Electronic Speed Controller.

En lättanvänd produkt som i grunden är relativt komplicerad. För de borstlösa motorerna görs likspänningen i batteriet om till trefas.

Reglaget ger motorn ett varvtal som proportionellt följer gasspakens rörelse. Vissa typer är mer avancerade och kan programmeras på olika sätt. För en nybörjare duger ofta de enklaste reglagen bra.

Att välja reglage är inte så svårt egentligen. Bara se till att reglaget klarar lika mycket ström som motorns maxström och att det klarar den tilltänkta driftspänningen. De flesta reglage har inbyggd BEC-krets som förser mottagare och servon med rätt driftspänning. Se mer info på denna sida. Allt om inkoppling finns på denna sida!

Ännu en viktig komponent i kedjan vi kallar drivlina! Först några begrepp:

• Batteri - En "klump" av flera celler. Cellerna kan kopplas i serie eller parallellt för att öka kapacitet eller spänning.
• Kapacitet - Mäts i Ah. (anges ofta som mAh - alltså 1/100 Ah) - Det samma som "tankstorleken". Ju större "tank" desto längre flygtid. Dock till bekostnad av högre vikt. Lagom är bäst! Ex: En cell med 1 Ah kan belastas med 1A under en timme innan den tar slut (teoretiskt).
• Spänning - Mäts i Volt (V). Anger "hastigheten" på elektronerna.
• Ström - Mäts i Ampere (A). Anger "flödesmängden" av elektroner.
• Effekt - Mäts i Watt (W). Anger strömmen multiplicerad med spänningen.
• Li-Polymer - Det är den batterityp vi främst använder för radiostyrt modellflyg idag. Dessa är mycket lättare än gamla NiCd eller NiMh celler.
• "C"-Tal - Anger hur mycket ström (A) en cell klarar i förhållande till sin kapacitet. Ex: en 2 Ah cell (2000 mAh) som tål 20C kan leverera 2x20 = 40A. C-talet är en viktig siffra då detta anger hur hög effekt ett batteri kan hantera. Ju högre C-Tal desto mindre sjunker spänningen i paketet under belastning. Detta i sin tur ger större effekt på drivlinan. Genom byta till "moderna" celler jämfört med äldre typer kan man i visa fall uppleva 30 - 50% effektökning!

För att batteriet skall hålla så länge som möjligt bör det laddas med balanserare. Detta för att Li-Polymerceller är känsliga för överladdning.

• Allt om balanseringsladdning finns att läsa här.
• Säkerhetsinformation om Li-Polymer finns här (pdf)

Detta var det mesta som behövs till själva modellen! Tillkommer gör kontakter och ev. förlängningskablar. Tips om detta finns oftast angivet under resp. modells utrustningslista. Ytterligare utrustning som är nödvändig är följande:

Ännu en viktig komponent. Vi har allt från enkla typer till mer avancerade. En mycket populär modell är e-STATION BC-6. Den har inbyggt 220V nätaggregat och kan alltså anslutas direkt till ett jordat vägguttag. Kan även anslutas till 12V för laddning i fält eller från bilen. Vid laddning från 220V med övriga laddare krävs ett separat 12V nätaggregat.

En passande laddkabel och ett kontaktset för balansladdning är tillbehör vi rekommenderar. Se "Tillbehör för laddare"

Det finns mängder med limtyper och alla hittar så småningom sin egen favorit. Vårt förslag är att ha minst en flesta Medium CA och en 15 minuters Epoxy på byggbänken. Med dessa typer kan man bygga de flesta ARF-modeller och även rena byggsatser. Den tunna sortens CA är inte heller fel att ha till hands i vissa situationer! Bygge av foam eller depronmodeller kräver speciella limtyper. Se modellens instruktioner eller våra anvisningar på respektive sida.

För att bygga en "ARF" - modell (ARF = Almost Ready to Fly) behövs oftast bara enkla verktyg som de flesta nog redan har hemma. En vass kniv underlättar mycket eftersom man i bland måste skära bort klädsel, ta upp ett hål etc. Vi har en hel del specialverktyg i sortimentet. Alla mer eller mindre "oumbärliga"... De vanligaste verktygen kan man hitta i gör-det-själv butiker. Köp dock verktyg av bra kvalitét. Ex:

• Skruvmejselset
• Borrset + liten sladdlös borrmaskin/skruvdragare
• Filar
• Insexnyckelset. Exempel här.
• Några olika tänger så som flacktång + sidavbitare
• Lödkolv med tillbehör. Köp gärna en liten lödstation. Dessa är mycket lättare att jobba med än enkla 50-kronors lödkolvar...