Spännvidd: 132 cm
Vikt: ~1800 gram
Motor: AXI 2820
RC: Skev/Sid/Höjd/Thro

Designad av Kurt Bengtson.

Workshop skalamodell.

Skalamodell av det vackra Svenska avancerade skolplanet Tummelisa.

Endast Workshop modeller tillgängliga.

Pris: 1025:-

I samband med Thulinfabrikens likvidation 1919, anskaffade arméflygets förste chef, Ernst Fogman, ett antal Thulin A-motorer till ett mycket förmånligt pris. Under sin vistelse i Paris funderade pionjärflygaren Gösta von Porat kring lämplig användning av motorerna. Eftersom motorstyrkan på 90 hk var relativt blygsam var ett mindre ensitsigt övningsplan ett alternativ som föreföll lämpligast. Det skulle utgöra ett värdefullt komplement till det tvåsitsiga skolflygplanet av Albatros-typ, som även var försett med dubbelkommando.

När von Porat återvände till Sverige och Malmen lämnade han sina första skisser och funderingar till flygingenjören Henry Kjellson vid Flygkompaniets Verkstäder på Malmen (FVM). Kjellson slutförde von Porats skisser och tankar och omvandlade dessa i en ensitsig dubbeldäckad konstruktion uppbyggd kring Thulin-motorn av typ A. Enligt uppgift var det första exemplaret klart för provflygning i juni 1920. Efter att Gustaf von Segebaden utfört flera rullprov startade von Porat den 28 juni för en första provflygning.

En första serie på sex plan levererades fram till början av 1921 varefter ytterligare en serie på tio flygplan levererades fram till 1922. Troligen användes det sist tillverkade exemplaret som reservdelsplan. Konstruktörerna hade döpt sitt flygplan till "Tummeliten" vilket snart även blev "Tummelisa" eller bara "Lisa".

När det självständiga flygvapnet etablerades den 1 juli 1926 fanns totalt elva flygplan av typen Tummelisa kvar i tjänst. Av dessa kom sammanlagt nio att från hösten 1927 flygas vid flygskolkåren på Ljungbyhed (F 5) med nya registreringsnummer (041-059) medan det elfte (191) avskrevs i början av 1927 efter ett haveri på Malmen den 1 december 1926. Tummelisa hade utomordentligt goda flygegenskaper och lämpade sig väl för avancerad flygning. Den roterande Thulin-motorn gav en viss gyroverkan på det lilla flygplanet vilket krävde speciell uppmärksamhet hos föraren.

Flygplanstypen var mycket omtyckt och efter flygvapnets tillkomst beställdes ytterligare en serie på tio flygplan vid CFM. Dessa levererades och godkändes under november och december 1928 med nummer 050-059. Så sent som våren 1933 monterades ytterligare tre exemplar genom användning av delar från havererade flygplan samt olika reservkomponenter. Dessa tre sista Tummelisa tilldelades F 3 (3660-3662).

När de sista flygplanen kasserades i februari 1935 hade Tummelisa funnits i tjänst under sammanlagt femton år och kan därmed betraktas som en av det tidiga militärflygets verkliga trotjänare med varierande flygtider på 150-387 timmar.

Bland de olika försök som gjordes med Ö 1 med nummer 547 (tidigare 047) kan nämnas att CFM 1931 provade en slotsanordning (fabrikat Handley-Page) monterad i övervingens framkant. En serie olika flygprov genomfördes på Malmen av sergeant Helge Pihl och löjtnant Erik Ekman. Proven visade att anordningen inte gav önskade egenskaper hos Ö 1 och att vid olika spinnrörelser flygplanet drabbades av kraftiga skakningar och vibrationer. Försöken avslutades i december 1931.

Ett av de 1928 tillverkade flygplanen (3656) finns i dag bevarat vid Flygvapenmuseum i Linköping. Detta exemplar flögs vid flygvapnets 25-årsjubileum 1951 samt 1962 vid 50-årsfirandet av svenskt militärflygs tillkomst.

Källa "Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek".

En länk med fina bilder på tummelisa.

http://www.kiwiaircraftimages.com/tummelisa.html